Jusqu'ici tout va bien

Citatet är taget från den fantastiska franska filmen La Haine, och betyder ungefär "än så länge är allt bra". På något vis tycker jag att citatet sammanfattar den bild av Irak som Bushadministrationen vill framhäva. Administrationen, och dess ivriga supportrar, har länge menat att bilden av Irak som kommer fram i media, som till stor del visar att "framgångarna" inte alls är framgångar utan bakslag, är färgad av ett "liberal media bias".

Men nu har Independent grävt fram en rapport från den amerikanska ambassadören i Bagdad, Zalmay Khalilzad (av en ren slump före detta rådgivare till oljebolaget UNOCAL), till USA's utrikesminister, Condoleezza Rice. Bilden som målas upp i administrationens interna dokument skiljer sig radikalt åt från den bild man ger media.

I maj hade hushållen el en timma av sex; i juni hade situationen förbättrats något i vissa delar, då man hade el en timma av tre. Ett centralt område i Bagdad, Bab al-Nu'atham, hade ingen el på över en månad. En ambassadanställd vittnar om att ett hus där en nyutnämnd irakisk minister bor fick ström inom 24 timmar av hans utnämning, och nu har huset ström 24 timmar om dygnet...

Den irakiska säkerhetspersonalen som bevakar den "gröna zonen" beskrivs som opålitliga och "militia-like". En ambassadanställd bad om att få en presslegitimation på grund av att de irakiska vakterna högljutt proklamerade att hon var ambassadanställd till folk runt omkring varenda gång hon passerade checkpointen. Som rapporten skriver är det lika med en dödsdom om fel person råkar lyssna.

Kvinnor vittnar om att de trakasseras ute på gatan, och uppmanas att inte köra bil eller tala i mobiltelefon. De uppmanas även att bära slöja, och vissa fall täcka hela ansiktet. Det har till och med gått så långt att somliga ministerier tvingar sina kvinnliga anställda att bära slöja på jobbet.

Ambassadanställda vågar inte berätta att de arbetar för amerikanerna, ens för sina familjer. Rapporten beskriver att de inte kan ringa sina anställda på kvällar och helger av rädsla för att deras "täckmantel" skall avslöjas. De senaste sex månaderna har ambassaden inte vågat använda lokal personal som översättare vid presskonferenser av rädsla för att deras ansikten skall synas. Det har till och med gått så långt att ambassaden har börjat förstöra dokument med de anställdas efternamn.

Irakierna är heller inte helt blinda för historien, jag tänker givetvis på Hanoi 1975, utan de har frågat den amerikanska personalen vilka steg som de kommer ta för att skydda irakiernas säkerhet om de beslutar att evakuera.

Så här ser alltså bilden ut i Bushadministrationens interna dokument. Frågan är hur länge som administrationen och deras nyttiga idioter i bombhögern vill blunda för verkligheten och hävda för sig själv: Jusqu'ici tout va bien... Jusqu'ici tout va bien... Jusqu'ici tout va bien...


Strålande tider i Irak!
Återuppbyggdad, i helvete heller...
Trolleri i Irak
.