PJ om Pinter

Efter Harold Pinters fantastiska Nobelföreläsning igår, så skriver den Svenska Dagbladets politiska chefredaktör PJ Anders Linder ett upprört inlägg på sin blogg, där han förfasas över Pinters kritik av USA's koloniala härjningar:

Kvintessensen av Pinters tirader är att det inte finns ett brott under efterkrigstiden som inte kan tillskrivas den amerikanska ondskan, och att vi ska vara tacksamma över Sovjetunionens existens, som förhindrade USA att upprätta ett hämningslöst skräckvälde i hela världen.

Jag vet inte om PJ's hörsel igår försämrades av hans troligtvis akut stigande blodtryck, men frågan är om han lyssnade till samma tal som vi andra igår. Pinter nämner Sovjetunionen en gång i sitt tal, och gör det i följande sammanhang:

Alla vet vad som försiggick i Sovjetunionen och i hela Östeuropa under efterkrigstiden: en systematisk brutalitet, omfattande grymheter och ett hänsynslöst undertryckande av den fria tanken. Allt detta finns väl dokumenterat och styrkt.

Men det jag vill hävda här är att USA:s förbrytelser under samma period bara har upptecknats summariskt, än mindre dokumenterats, än mindre bekräftats och än mindre erkänts som förbrytelser över huvud taget. Jag tror att det är någonting som vi måste ta itu med och att sanningen i hög grad har att göra med var världen står i dag. Även om USA:s agerande runt om i världen i viss mån begränsades av Sovjetunionens existens visade det att man ansåg sig ha oinskränkt rätt att göra vad man ville.

Låter det som om vi ska vara "tacksamma över Sovjetunionens existens"? Det låter snarare som en svidande kritik av båda stormakternas koloniala härjningar, och det är antagligen vad som upprör PJ, politisk chefredaktör för den borgerliga pamfletten SVD.

PJ fortsätter med att kommentera Pinters svidande kritik mot det amerikanska äventyret i Irak:

Invasionen av Irak beskrivs av Pinter som ett ohyggligt brott mot all anständighet. Och för all del, man kan ha olika åsikt om det kloka i kriget. Men den som ska tala i termer av anständighet kanske också ska intressera sig en anings aning för alla offer för slaktaren Saddam Hussein.

Det här brukar vara krigshetsarnas standardförsvar: Tänk på hur många som Saddam dödade!

Okej, men ursäktar det på något vis de tiotusentals, kanske hundratusentals människor som dött i USA's korståg för "demokrati"? Om PJ vill tala i termer av anständighet så kanske han ska intressera sig en anings aning för dem. Vad har PJ för "åsikt om det kloka" i att tiotusentals oskyldiga har fått sätta livet till? Det är dessa människor som Pinter talar om i sitt tal.

Vilket dravel, PJ.
.


Andra bloggar om: nobelpriset, harold pinter, svd, pj anders linder, borgerligheten, saddam hussein, sovjetunionen, usa, media