söndag, februari 19, 2006

Destabiliseringsplanen fortsätter

Jag skrev tidigare om en artikel i New York Times där israeliska tjänstemän och "västerländska" diplomater påstår att USA och Israel medvetet försöker destabilisera den nyvalda Palestinska regeringen med Hamas i spetsen genom ekonomiska och politiska restriktioner. Förhoppningen är att den palestinska befolkningen skall tröttna på ekonomisk och politisk instabilitet och tvinga fram ett nyval.

De sista dagarnas händelser pekar på att planen är satt i verket. USA meddelade för ett par dagar sedan att de kräver tillbaka 400 miljoner dollar som den palestinska myndigheten fått i bistånd, och hotar dessutom med att strypa allt stöd till Palestina i fortsättningen.

Idag sade Israels premiärminister Ehud Olmert att Israel stoppar överföringen av tillgångar till den palestinska myndigheten som en straffåtgärd mot den nya Hamasregeringen. Det rör sig om ca 400 milj kr i bl.a. skatteintäkter som Israel varje månad samlar in å palestiniernas vägnar; man blockerar alltså palestiniernas egna pengar. Cornelia Edvardsson skriver följande i SVD:

Stängningen av Erezövergången berövar inte bara flera av Gazas parlamentariker möjligheten till direktkontakt med sina kollegor i Ramallah, det betyder också att några tusen palestinska arbetare som hade tillåtelse att jobba i Israel inte längre kan livnära sina storfamiljer. Eftersom man också planerar att stänga övergången vid Karmi kan palestinierna inte exportera sina jordbruksprodukter som får ligga och ruttna där, eller på fälten.


Haaretz citerar en rådgivare till den israeliske permiärministern som i ett möte om de ekonomiska sanktionerna levererade följande osmakliga skämt, som ska ha mottagits med rungande skratt: "Folk i Gaza kommer att sättas på en strikt bantningskur, men de kommer inte att svälta ihjäl."

Citatet avslöjar en hel del om den rasistiska syn som genomsyrar det ledande skiktet i Israel. Den israeliske journalisten Gideon Levy kommenterar detta på följande vis i en läsvärd artikel publicerad i Haaretz:

With a single joke, the successful attorney and hedonist from Lilenblum Street, Tel Aviv demonstrated the chilling heartlessness that has spread throughout the top echelon of Israel's society and politics. While masses of Palestinians are living in inhumane conditions, with horrifying levels of unemployment and poverty that are unknown in Israel, humiliated and incarcerated under our responsibility and culpability, the top military and political brass share a hearty laugh a moment before deciding to impose an economic siege that will be even more brutal than the one until now.

En fråga om väcks är om USA och Israels agerande kommer få den effekt som de säger sig vilja ha: att palestinierna ska tröttna på Hamas och tvinga fram ett nyval. Den palestinska ekonomin är redan slagen i spillror efter årtionden av ockupation. Från Haaretz:

More than half of all Palestinians are already living in poverty according to the last United Nations report, published in December. Last year, 37 percent had difficulties obtaining food and 54 percent of the residents of the "liberated" Gaza Strip cut back the amount of food they consume. Child mortality rose by 15 percent and the average unemployment rate reached 28 percent. To travel in the West Bank, the Palestinians have to traverse no fewer than 397 checkpoints and, in addition to this, Israel now wants to wield an even heavier hand.

Israel och USA har gjort bort sig fullständigt genom att inte stödja Fatah då de hade makten, vilket ledde till att den palestinska ekonomin kördes i botten, något som starkt har bidragit till missnöjet med Fatah och Hamas popularitet hos palestinierna. Om Israel och USA nu tror att de kan vinna över palestinierna på sin sida genom ytterligare sabotage mot ekonomin, så tror jag att de är fullkomligt ute och cyklar.

Amir Peretz, partiledare för det israeliska arbetarepartiet, säger till SVD: "Ett försök att sätta det palestinska folket på svältkur kommer att slå tillbaka mot oss och stärka Hamas", en slutsats som jag till viss del håller med om. Jag ser även en risk att Hamas överger de parlamentariska metoderna helt och hållet om de märker att de inte uppnår några resultat på det viser, och återgår till mer militanta metoder.



Andra bloggar om: , , , , , , , , , ,

15 Comments:

Anonymous Kerstin said...

Ja. både USA och Israel har ju visat hur otroligt klantig man är och hur illa den här typen av sanktioner fungerar. Man undrar om världens ledande inte kan tänka en enda klar tanke? Troligen kan man det, och man är inte det minsta intresserad av fred och de stora massornas välfärd.

Inte lyckades man få det irakiska folket att resa sig mot Saddam med hjälp av sanktioner och terror, som man hade tänkt sig, och man kommer inte att lyckas med palestinierna heller. För att inte tala om dt förkat man till slut uttrycker för den demokrati som man säger sig vilja införa i de här staterna. Hyckleriet tar rent fantastiska proportioner.

Det enda jag kan sluta mig till är att man vill ha "The Long War"! Dels kan det ge tillfällen att lägga beslag på oljan i Mellersta Östern, dels fungerar det perfekt för att kontrollera de egna befolkningana.

3:13 fm  
Anonymous G. Tikotzinsky said...

Det är inte ockupationen som slagit sönder den palestinska ekonomin, det är intifadan. Tills 2000 stod Västbankens BNP på nivå med Jordaniens, och Gazas BNP på nivå med Egyptens. Jordanien och Egypten var de respektive ockupationsmakterna 1948-67. Under israeliskt styre utvecklades således ekonimin ungefär som den skulle har gjort i vilket fall som helst.

4:56 em  
Blogger olydig said...

Och du tror inte att intifadan kan ha något att göra med ockupationen..?

Jösses...

5:30 em  
Anonymous G. Tikotzinsky said...

Det gäller att använda exakta begrepp när man söker orsak och verkan inom ekonomisk forskning. Vi söker direkt verkan, inte politiska kopplingar.

Det är fullt möjligt att intifadan är resultatet av att palestinierna inte har någon nationalstat, punkt. I så fall är det irrelevant om det är Israel, Jordanien eller Egypten som ockuperat WBGS från 1967 och framåt.

Har du någonsin funderat på varför palestinierna avböjde erbjudandet om en nationalstat 1947, eller varför de inte utropade en palestinsk stat under åren 1948-67 när de hade full kontroll över WBGS?

11:46 em  
Blogger olydig said...

Menar du på fullaste allvar att de skulle ha utropat en stat utan det territorium som de fördrevs från i al-Naqba?

Israelvänner brukar ofta hänvisa til Balfourdeklarationen då de vill hävda judarnas rätt till området, men en fråga de sällan ställer sig är om kolonialmakterna Storbritannien och Frankrike överhuvudtaget hade någon som helst rätt att dela ut landet. FN blev inblandat först då kolonialmakten Storbritannien tröttnat på sionistisk och palestinsk terrorism, (förutom det faktum att det blev svårt att legitimera kolonialism efter andra världskriget) och då fortsatte man i de hjulspår som redan var upptrampade, vilket var tydligt i och med att staten Israel etablerades på 78 procent av det historiska Palestina.

11:07 fm  
Anonymous G. Tikotzinsky said...

Olydig -

Du har förväxlat de historiska begreppen. Den ottomanska palestinska provinsen som styrdes från Damaskus omfattade dagens Syrien, Libanon, PM, Jordanien och Israel. De brittiska Palestina mandatet omfattade dagens Jordanien, PM och Israel. Av detta har palestinerna och hashemiterna (jordanska kungaätten) idag kontroll över ca 80%. Israel utgör ca 17% av det historiska Palestina.

FNs delningsplan från 1947 var etnisk-geografisk. De judiska områdena var till största delen köpta från araberna.

De som araberna kallar al-Naqba (katastrofen) är staten Israels bildande och arabernas egna beslut att lämna sina bostäder. Anledningen till att de lämnade sina bostäder är kontroversiell och förmodligen mångfaldig. Bland annat så spelade arabiska politiska intriger stor roll, liksom beslutprocessen i patriarksamhällena. Att avfärda det hela som att Israel "fördrev" araberna är historieförfalskning.

Hur som helst - varför skulle araberna INTE utropa den stat de blev tilldelade? Det hade väl varit en bra början, eller hur? Om de vill ha WBGS som en suverän nationalstat idag, varför dög det inte 1948-67?

11:01 em  
Blogger olydig said...

Det är något ironiskt att anklaga andra för "historieförfalskning" då man samtidigt talar om att palestinierna frivilligt lämnade sina hem. I bästa fall kan man säga att du har en skev eller snäv bild av vad frivillighet är. Jag utesluter inte att en del gjorde det ("frivillighet" under krigshot, kanske skall tilläggas), men det råder ingen som helst tvekan om att det stora flertalet blev fördrivna av israelerna. Det är inte historieförfalskning, även om det kanske är bekvämt att avfärda det som det.

Det finns olika teorier till al-Naqbas orsaker, bland annat tvåstegsplanen, som israelen Gelber tycks vara rätt så ensam om. Sedan finns det också teorin om att de blev uppmanade av arabiska grannar, bla Syrien, att lämna området, något som bla de israeliske historikerna Benny Morris och Yeshua Porath har avfärdat som skryt.

Varför skulle de utropa en stat 1948 om de inte fick det territorium som de fördrevs ifrån? Din bild utgår ifrån att kolonialmakterna hade rätt att portionera ut land som de ville, och de etablerade gränserna har blivit en självklarhet idag, men var det inte då: där har du skillnaden mellan 1948 och idag.

9:04 fm  
Anonymous G. Tikotzinsky said...

Som sagt, det finns många orsaker som avspeglas i varje familjs beslut att lämna sitt hem. Eftersom många byar var tomma när israeliska styrkor intog dem, så kan det knappast var så att Israel "fördrev" invånarna. Det är möjligt att araberna var rädda för israelerna, men rädsla ryms knappast inom det kategoriska ordet "fördriva." Sen kan man alltid fråga sig varför araberna i Galil inte "fördrevs" utan stannade kvar och blev israeliska medborgare. Hela episisode är höljd i ett stort historiskt dunkel där arabiska politiker av naturliga skäl vägrar ta ansvar för sina handlingar. Av lika naturliga skäl vägrar shejker och familjeöverhuvuden att ta ansvaret för ett katastrofalt beslut att beordra hela byar att fly. Redan 1948-49 var det redan bekvämt att skylla på att israelerna "fördrev" dem, och myten har kvarstått av politiska skäl.

Det är möjligt att palestinierna ansåg sig har rätt till hela det palestinska mandated, men så tyckte ju inte judarna. Nu är det så att judarna faktiskt bodde i landet också - och det behövdes en politisk lösning som avslutade FN mandatet. Du kan väl inte vilja påstå att judarna skulle slängas ut 1948? För att bli kvar inom en palestinsk-arabisk nationalstat var lika omöjligt då som nu.

Du har fortfarande inte framställt din tolkning ifrågan varför palestinierna inte upprättade en suverän stat 1948-67.

6:10 em  
Anonymous Anonym said...

Olydig, bry dig inte om Tikotzinsky. Han är en fanatiker som inte kan acceptera kritik mot Israel eller judar. Prova att googla honom ska du se.

Ska man använda sig av hans egna sätt att argumentera så kan man ju heller inte påstå att Hitler "fördrev" judarna från Tyskland på 1930-talet. Titta bara hur många som fanns kvar!

Tikotzinsky är en propagandistisk historieförfalskare.

10:37 fm  
Anonymous G. Tikotzinsky said...

Anonym -

Jag accepterar inte kritik av Israel som är baserad på felaktiga sakuppgifter. Min egen kritik av Israel kan du läsa på al-hamatzav.org

Jag förfalskar inte historia, jag belyser myter och sakfel. Alla mina argument är baserade på dokumenterade fakta. Där fakta är kontroversiella upplyser jag alltid läsarna. Se gärna ovan - palestiniernas GNP blir varken större eller mindre av Olydigs politiska vinklingar.

Jag har aldrig redogjort för mina åsikter i ideologiska frågor. Det enda undantaget är när jag skrev på al-hamatzav att "jag tycker heller inte om barriären." Det är därför ganska underligt att du kallar mig fanatiker.

Vad gäller kritik av judar som en folkgrupp - jag skriver bara om Israel. Det finns andra skribenter som berör rasism och antisemitism.

3:10 em  
Anonymous Anonym said...

Iraks BNP var väldigt mycket större under Saddam (undantaget sanktionsperioden) än den är nu. Det måste givetvis innebära att irakierna mådde bättre under diktaturen än de gör nu. För siffror ljuger inte, eller hur?

Du som "belyser myter och sakfel" passar ju på, i din brinnande proisraeliska propaganda, att sprida myter själv, nämligen de att palestinierna frivilligt lämnade sitt hemland på uppmaning av arabiska ledare.

Du är en historieförfalskare, Tikotzinsky. Det är beklagligt att ditt hat gentemot palestinierna förblindar ditt omdöme.

5:19 em  
Anonymous jonte said...

Åh nej, ska den proisraeliska lobbyn invadera den här bloggen också...

7:08 em  
Anonymous G. Tikotzinsky said...

Anonym,

Du sätter ord i min mun. Ordet "frivilligt" har inte förekommit i mina texter. Däremot har jag skrivit att ordet "fördriva" inte passar i sammanhanget. Onekligen fattade någon inom den arabiska familje- eller byhierarkin ett beslut att fly. Omständigheterna kring dessa beslut är dunkla, och skilde sig förmodligen från fall till fall. Vari ligger historieförfalskningen?

Vad gäller Irak - helt rätt. Den materiella välfärden var högre under Saddams regim. Om irakierna "mådde bättre" kan inte utläsas ur siffrorna.

Jag utmanar dig att hitta ett enda citat där jag uttrycker hat för palestinierna.

10:15 em  
Anonymous Lars Dahlgren said...

Israellobbyn lever i en drömvärld där de gärna blundar för den israeliska terrorismen. De går till och med så långt att de påstår att palestinierna frivilligt lämnade sina hem, vilket är grov historieförfalskning. Lämnade judarna frivilligt Tyskland på 1930-talet eller fanns det mekanismer bakom?

Den sionistiska lobbyn, där G. Tikotzinsky (vars riktiga namn lär vara Gösta Tixell) är en ledande figur, äcklar mig.

(PS. Varför antar sionistlobbyn alias som ska påminna om andra namn? Alicio Hernandez / Mikael Nussdorf är ett annat exempel. Vågar de inte stå för sina åsikter under sina riktiga namn?)

9:48 fm  
Anonymous Anonym said...

Den notoriske G. Tikotzinsky / Gösta Tixell / Yosta Tixell skrev: rädsla ryms knappast inom det kategoriska ordet "fördriva."

Ärliga historieforskare ser saken på annat sätt.

Morris (2004) Chapter 4: The second wave: the mass exodus, Arpil—June 1948, Section: Operation Nahshon, page 239: IZL leaders may have had an interest, then and later, in exaggerating the panic-generating effects of Deir Yassin, but they were certainly not far off the mark. In the Jeruzalem Corridor area, the effect was certainly immediate and profound.

9:53 em  

Skicka en kommentar

Links to this post:

Skapa en länk

<< Home