"Rättegången" börjar

Idag sätter "rättegången" mot Saddam Hussein igång i Irak. En rättegång som starkt kan ifrågasättas, inte för att jag stöder Saddam, utan för att jag ifrågasätter domstolens legitimitet. Det är en rättegång styrd av ockupationsmakten, som gör att det även går att ifrågasätta Iraks påstådda suveränitet. Said Mahmoudi, professor i internationell rätt vid Stockholms Universitet, sammanfattar mina tankar i en intervju med SVD:

Får Saddam Hussein en rättvis rättegång?
– Nej, inte i den bemärkelse som vi menar i Europa, inte enligt internationella normer, säger Said Mahmoudi, professor i internationell rätt vid Stockholms universitet.

Mahmoudi påpekar att försvarsadvokaterna inte fått träffa Saddam som de vill, att han fysiskt är under USA:s kontroll och att själva domstolen är bemannad av tjänstemän från USA:s justitiedepartement.

– Domstolen kom till i december 2003 när USA formellt sett var ockupationsmakt. Därför kan man ifrågasätta dess legitimitet.

Det är USA som valt ut domare och åklagare, som varit på snabbutbildning utomlands. Mahmoudi tvivlar på att domarna har nödvändig erfarenhet för en så viktig rättegång.

– Några av de tidigare, erfarna domarna avskedades, anklagade för att ha stått Baathpartiet nära. Men på Saddams tid var detta en förutsättning för att få behålla jobbet.

Varför ställs inte Saddam inför en internationell domstol?
– USA ville inte ha en FN-domstol som i Sierra Leone eller Kambodja. Där är det en blandning av nationella och internationella domare, utsedda av FN, som även ser till att folkrättsliga regler gäller.

– I december 2003 var USA fortfarande väldigt surt på FN (som var emot ett krig). Och när FN sedan engagerade sig i Irak ville USA inte att FN skulle blanda sig i rättegången.

Ett problem med den här typen av rättegångar, och även de "FN-domstolar" som artikeln talar om, är att de är ad hoc konstruktioner, avsedda för enbart specifika eller enskilda fall. Vad som skulle behövas är en permanent internationell domstol där personer kan ställas till svars för sina handlingar, något som USA starkt motarbetar.

Problemet är att det alltid är krigets vinnare som styr: det är alltid krigets förlorare som ställs till svars för sina handlingar, men aldrig tvärtom. Gamle amerikanske försvarsminstern Robert McNamara kommenterade USA's krigsbrott under andra världskriget i en intervju. Han nämner Curtis LeMay, en av officerarna ansvariga för brandbombningarna av Japan i krigets slutskede, som dödade mellan 50-90% av befolkningen i 67 japanska städer, innan kampanjen rundades av med två atombomber:

Was there a rule then that said you shouldn't bomb, shouldn't kill, shouldn't burn to death 100,000 civilians in one night? LeMay said, "If we'd lost the war, we'd all have been prosecuted as war criminals." And I think he's right. He, and I'd say I, were behaving as war criminals. LeMay recognized that what he was doing would be thought immoral if his side had lost. But what makes it immoral if you lose and not immoral if you win?

Men de ställdes inte till svars, på grund av att de var krigets vinnare. Lika lite som USA kommer ställas till svars för vad de har gjort i Fallujah, för att ta ett mer nutida exempel. För att ta ett kontrafaktiskt exempel: Hade Tyskland vunnit andra världskriget, så hade det inte varit tyskar som stod åtalade i Nürnberg, utan det hade varit befälhavare från de allierade som hade fått stå till svars för exempelvis brandbombningen av Dresden.

Det här är precis anledningen till att vi behöver en permanent internationell domstol. Problemet är kanske att även den i viss mån kan styras av den för tillfället starka makten. Jag vet inte hur sannolikt det är, med tanke på USA's fantastiska avsky och rädsla för den internationella brottmålsdomstolen, ICC. Men vad är annars lösningen? Att, som idag, endast åtala krigens förlorare, och ignorera brott som begåtts av den andra parten? Att inte åtala alls? Har ni några förslag?


Andra bloggar om: saddam hussein, icc, usa, internationell rätt, internationella domstolen, juridik, usa, ockupation, suveränitet, nurnberg