tisdag, september 13, 2005

Kapitalism och diktatur

Kapitalism och diktatur går hand i hand. Så länge som det finns pengar att tjäna, så är det ingen som bryr sig om mänskliga rättigheter. Senast i raden med diktaturkollaboratörer är Yahoo, som lämnat ut information rörande en kritisk journalist till kinesiska myndigheter. Förklaringen?


Jag gillar inte hur den här typen av händelser utvecklas. Men vi måste följa lagen för att få göra affärer, sa Jerry Yang.

Kapitalisterna är livrädda för att förlora marknadsandelar i en av de största och snabbast växande marknaderna. Upprör man regimen för mycket, kanske man inte får tillgång till de 1,3 miljarder potentiella kunderna i Kina. Alltså samarbetar man gärna med diktaturen, som kan tillhandahålla slavarbetare och särskilda ekonomiska zoner där de kapitalistiska företagen kan förlägga sin produktion till en billig penning.

Kapitalism och diktatur går hand i hand.


Andra bloggar om: , , , , , , ,

12 Comments:

Blogger yabosid said...

Slavarbetskraft är lockande för giriga skrupelösa kapitalister i väst.

3:42 em  
Blogger Wille said...

Kapitalism och diktatur går hand i hand.
Kapitalister slickar ibland uppåt på diktaturer för att tjäna pengar.

Men jag väntar fortfarande på vänsterdebattörer som lär sig skilja på kapitalism och kapitalister, de är helt olika begrepp.

Kapitalister är långt ifrån alltid intresserade av att verka i ett kapitalistiskt system: de är intresserade av privilegier, fördelar och sin egen vinst. Om de kan uppnå det genom att stympa marknadsekonomin, eller offra folk så gör de det.
Men det har inget med kapitalism att göra, det har med mänsklig girighet att göra.

Och mänsklig girighet kommer inget politiskt system någonsin att kunna göra sig av med, de som vore de mest hänsynslösa och giriga i ett kapitalistiskt system skulle i andra system bara byta företagsamheten mot politiken. Det bästa du kan göra för att komma åt girighet är att vända det till produktiva ändamål som kommer alla tillgodo, som i en marknadsekonomi t ex.

Gissa vart de giriga människorna satt i gamla Sovjetunionen?
I kommunistpartiets topp-grupp.

6:36 em  
Blogger olydig said...

Men ditt resonemang är inte fullständigt, eftersom girighet är ett av kapitalismens fundament. En annan aspekt är stabilitet, och vad kan erbjuda mer stabilitet än en diktatur?

"Det bästa du kan göra för att komma åt girighet är att vända det till produktiva ändamål som kommer alla tillgodo, som i en marknadsekonomi t ex."

Fast på den punkten talar verkligheten emot teorin, eftersom all trots allt inte får del av de "produktiva ändamålen". Ett av de stora problemen med nationalekonomi är trots allt att det till en väsentlig del saknar verklighetsförankring.

11:33 em  
Blogger yabosid said...

Wille Faler:

Du har så rätt i att girighet kan mänskligheten aldrig bli av med - och visst är det så att toppskitet i sovjet var de mest giriga.

Dock så tycker jag det är etiskt oförsvarbart att låta en diktatur som Kina att agera ohämmat på världsmarknaden och erbjuda direkt konkurrens för västerländernas marknader. Marknader vars arbetskraft ALDRIG kan tävla med med slavlönerna i Kina. Våra politiker gillar att försvara denna aspekt av globalisering med att "Vi måste utbilda oss mer", det finns dock en smärtgräns. Förr eller senare så kommer de bästa utbildningarna i Sverige och i USA, inte per automatik betyda mer än en kinesisk utbildning. Och då står vi i en situation när även högkvalificerade yrken outsourcas.

Vad gör vi i sverige och väst då?

1:46 fm  
Blogger Wille said...

En annan aspekt är stabilitet, och vad kan erbjuda mer stabilitet än en diktatur?
Diktaturer ger ett falskt sken av stabilitet. Förtryckaren kan bara förtrycka så länge de förtryckta tillåter det. Om och när folket reser sig mot en diktatur så visar det sig att stabiliteten bara var en dimmridå.
Det stabilaste styret är det decentraliserade styret, där ingen äger någon större centralmakt. Faller en bit bort så rämnar inte hela samhället som i ett centralstyrt land (diktaturer och planekonomier).

Fast på den punkten talar verkligheten emot teorin, eftersom all trots allt inte får del av de "produktiva ändamålen".
Jag vill påstå det motsatta, att teorin håller: i en marknadsekonomi ställer du de girigas intressen motvarandra (istället för "ihop med varandra"), dvs blåser en handlare mig kan jag gå vidare till nästa, och samtidigt säga till andra att de inte ska handla hos bondfångaren. I längden tjänar de giriga på att bäst tjäna folket: genom låga priser, god service osv.

Dock så tycker jag det är etiskt oförsvarbart att låta en diktatur som Kina att agera ohämmat på världsmarknaden och erbjuda direkt konkurrens för västerländernas marknader. Marknader vars arbetskraft ALDRIG kan tävla med med slavlönerna i Kina.
Menar du slavlöner i form av det rena slavarbete som förekommer i Kinesiska fängelser som diktaturen Kina profiterar på håller jag helt med dig.

Menar du däremot att "de har lägre löner än oss" så håller jag inte med dig. Ska vi dömma folk till fattigdom och låta bli att ge dem chansen att se välståndsökningar genom att låta bli att handla med dem på basis av att de är "för fattiga"? Då kommer vi aldrig åt problemet.

Förr eller senare så kommer de bästa utbildningarna i Sverige och i USA, inte per automatik betyda mer än en kinesisk utbildning. Och då står vi i en situation när även högkvalificerade yrken outsourcas.
Jag tror du underskattar vikten av närhet geografiskt och tidsmässigt, kultur, språk osv.
Jag jobbar inom IT och har sett en hel del offshore-projekt, resultatet? Pendeln börjar svänga tillbaka till väst och folk är inte längre så tända på offshoring. Oavsett hur kompetenta indier och kineser är så blir kostnaderna för stora i form av tidsskillnader och kommunikationsmissar pga avstånd och kultur. Det finns ett värde i att sitta öga mot öga i samma rum.
Jag var lätt oroad för min egen situation i och med offshoringen för tre år sedan, efter att ha sett resultaten är jag inte det minsta oroad för någon sektor av det längre.

Service- och kunskapsyrken kommer alltid att vara lokala, endast en minimal bråkdel är överhuvudtaget lämpliga för offshoring.

3:56 em  
Blogger olydig said...

"Diktaturer ger ett falskt sken av stabilitet. Förtryckaren kan bara förtrycka så länge de förtryckta tillåter det."

Fast det stämmer trots allt inte med verkligheten. Med den logiken så samtycker alltså de förtryckta med förtryckaren? Det är i och för sig intressant att du tar upp en marxistisk teori om hegemonibegreppet.

Men det är samtidigt en grov förenkling. Så länge som diktaturen åtnjuter stöd utifrån, och samarbetar med ledande nationer som på ett sätt garanterar ekonomiskt och diplomatiskt, så faller inte diktaturen.

Den liberala tesen om att det bara är att byta handlare om man blir blåst mm., faller på sin orimlighet, eftersom det förutsätter en situation där konsumenten har full kännedom om alternativ, har möjlighet att välja osv.

"Menar du slavlöner i form av det rena slavarbete som förekommer i Kinesiska fängelser som diktaturen Kina profiterar på håller jag helt med dig.

Menar du däremot att "de har lägre löner än oss" så håller jag inte med dig. Ska vi dömma folk till fattigdom och låta bli att ge dem chansen att se välståndsökningar genom att låta bli att handla med dem på basis av att de är "för fattiga"? Då kommer vi aldrig åt problemet."

Det stora problemet är snarare att västföretag utnyttjar slavarbetskraft som tillhandahålls av diktaturen. Att de skulle få del av "välståndsökningar" är nonsens. Ta Kina som exempel där "välståndsökningen"

Vi behöver inte låta bli att handla med dem, på grund av att de är "för fattiga", snarare så borde västföretagen utnyttja sitt leverage till en generell lönehöjning. Det finns ingen naturlag som säger att icke-vita arbetare skall tvingas arbeta under omänskliga förhållanden till slavlöner, utan det är där som kapitalismens grundläggande girighet kommer in i bilden, med sin jakt på konstant kapitalackumulation och vinstmaximering.

5:31 em  
Blogger Wille said...

Det är i och för sig intressant att du tar upp en marxistisk teori om hegemonibegreppet.
Även en teori Ayn Rand återkommer till..

Den liberala tesen om att det bara är att byta handlare om man blir blåst mm., faller på sin orimlighet, eftersom det förutsätter en situation där konsumenten har full kännedom om alternativ, har möjlighet att välja osv.
Inte full kännedom om alternativ, räcker med kännedom och alternativ. Kom inte och säg att om du ska köpa mat så känner du inte till minst ICA, Vivo och Konsum?
Vad vore alternativet i en planekonomi? Ett alternativ. Dvs du är helt beroende av de styrandes tycke, och råkar dessa vara "giriga" så är det bara "tough luck".

Vi behöver inte låta bli att handla med dem, på grund av att de är "för fattiga", snarare så borde västföretagen utnyttja sitt leverage till en generell lönehöjning.
Det gör de ju faktiskt, i de fattigaste u-länderna får ofta arbetare på västerländska företag ofta 30% högre lön än vad folk får på inhemska företag för motsvarande jobb. När fick svenska arbetare senast 30% löneökning rakt av? Det är en rätt rejäl höjning.

utan det är där som kapitalismens grundläggande girighet kommer in i bilden, med sin jakt på konstant kapitalackumulation och vinstmaximering.
Återigen, skilj på kapitalism och kapitalister. Skillnaden är stor.

Kapitalism är per definition endast ett ekonomiskt system där samtyckande aktörer är fria att utbyta varor och tjänster sinsemellan utan yttre godkännande. Inget mer, inget mindre.

Pengar i sin tur har inget värde i sig (inte längre efter guldmyntfotens avskaffande), utan är ett mellanting för att transferera värdet av de varor eller tjänster man byter. Behöver jag mat och du är bonde, men jag själv är musikant och du inte behöver musik blir det väldigt svårt för mig att få någon mat. Men med hjälp av pengar så kan jag få betalt för mitt musicerande av sådana som tycker det är värt något, därefter kan jag byta pengarna mot lite mat av dig. (kanske ska tilläggas att jag i själva verket är halvt tondöv och saknar rytm).
Dvs pengar är ett mellanled för att kunna utbyta det värde man skapar åt varandra på ett indirekt sätt, istället för direkt.

8:07 em  
Blogger olydig said...

"När fick svenska arbetare senast 30% löneökning rakt av? Det är en rätt rejäl höjning"

Det man måste hålla i minnet är: höjning med 30% från vad?

"Kapitalism är per definition endast ett ekonomiskt system där samtyckande aktörer är fria att utbyta varor och tjänster sinsemellan utan yttre godkännande. Inget mer, inget mindre."

Nja, det är ju en rejäl förenkling som inte tar upp vare sig de faktorer jag nämnt tidigare eller fler, som exempelvis vilken frihet man talar om. Den negativa friheten inom kapitalismen förutsätter att alla har förutsättningar och möjligheter, vilket inte är eller har varit fallet. Positiva friheter betraktas som marknadsimperfektioner, eftersom de står i vägen för jakten på profit, vilken verkligen är kapitalismens grund.

"Friheten" är för somliga en illusion (eller starkt begränsad) eftersom exempelvis en lönearbetare inte har någon frihet att välja i praktiken då verklig makt och inflytande saknas över produktionsmedlen. Eftersom exempelvis statliga stöd till arbetslösa inte är förenliga med en puristisk syn på kapitalism, då det skulle betraktas som marknadsimperfektioner, så tvingas arbetarna att ta jobb till den lön de kan få. Inte mycket frihet där.

Jag hörde en intressant kritik mot Nozick (har jag för mig, jag kan ha fel), angående det fria valet. Om en man hänger utför ett stup utan möjlighet att ta sig upp själv, och en annan man erbjuder sig att dra upp honom, förutsatt att han får den förste mannens tillgångar, så är det givetvis ett fritt val för den förste att gå med på affären. Men hur fritt är egentligen valet?

Bara en liten kul anekdot!

:-)

11:53 em  
Blogger olydig said...

(kanske ska tilläggas att jag i själva verket är halvt tondöv och saknar rytm)

Aj aj då. Don't quit your dayjob...


;-)

11:54 em  
Blogger Wille said...

Det man måste hålla i minnet är: höjning med 30% från vad?
Är förbättringar mindre värda för att de har en lägre utgångspunkt? Över en längre tid av dramatiska förbättringar så blir det en hel del.
Vidare skulle jag argumentera att en höjning med 30% i ett u-land är värt mer för den som får den, än en höjning med 30% i ett välmående västland: höjningen i väst möjliggör kanske ytterligare en bil. Höjningen i ett u-land möjliggör att kunna skicka sina barn till skolan istället för jobb.

Eftersom exempelvis statliga stöd till arbetslösa inte är förenliga med en puristisk syn på kapitalism, då det skulle betraktas som marknadsimperfektioner, så tvingas arbetarna att ta jobb till den lön de kan få.
Det påståendet förutsätter en hel del saker: att statligt stöd är det enda som är tillgängligt, dvs att familj, släkt och vänner inte finns att tillgå (dvs statlig och skattefinansierad "solidaritet" är den enda som existerar).
Vidare förutsätter "tvingas ta jobb till den lön de kan få" avsaknaden av t ex fack (fack enligt mitt liberala synsätt är inte konstigare än "konsumentmakt" i andra änden, dvs fullständigt naturligt), samt att det är arbetsbrist och inte arbetarbrist.
Olika delar av världen har ibland under långa perioder lidigt av arbetarbrist snarare än arbetsbrist (Sverige under 60-80 talet).

Aj aj då. Don't quit your dayjob...
Ingen chans.. :)
Har dessutom tjänat massiva $4 på 4 månader på mina Google-annonser på min blogg, så jag tror vare sig musik eller bloggande är någon lönesysselsättning framöver. :)

10:52 fm  
Anonymous Anonym said...

Kina är en diktatur därför att kommunistpartiet vägrar lämna ifrån sig makt. Ändå drar sig inte svensk vänster för att rikta kritiken mot enskilda företagare som verkar i Kina. Varför pekar ni inte finger åt dem som är skyldiga till Kinas brist på frihet istället?

10:13 em  
Blogger olydig said...

Kina är en diktatur därför att kommunistpartiet vägrar lämna ifrån sig makt

I vilken diktatur vill det styrande partiet lämna ifrån sig sin makt? Det är knappast något signifikant för Kina.

Ändå drar sig inte svensk vänster för att rikta kritiken mot enskilda företagare som verkar i Kina. Varför pekar ni inte finger åt dem som är skyldiga till Kinas brist på frihet istället?

Jag pekar gärna finger åt diktaturen i Kina, precis som jag pekar finger åt de "liberala" kapitalister som gör affärer med regimen och på så sätt stöder dem. Jag pekar finger åt de kapitalistiska företag som tillhandahåller teknik och tjänster åt regimen, som gör att de kan förtrycka sin befolkning.

Kapitalisterna är precis lika skyldiga till "Kinas brist på frihet" som den kommunistiska regimen.

10:28 em  

Skicka en kommentar

Links to this post:

Skapa en länk

<< Home