Hyckleri om terrorism
Ett intressant faktum som media aldrig nämner är att USA, som leder kampen i det löjeväckande "kriget mot terrorismen", själva är dömda för terrorism av Internationella Domstolen i Haag.
USA har en lång historia av att stödja militärdiktatorer och andra trevliga människor i Latinamerika, och så också i Nicaragua. USA stödde gladligen diktatorfamiljen Somoza, som styrde Nicaragua i 43 år tills de störtades 1979 och ersattes av en koalition. 1984 hölls demokratiska val som vanns av sandinisterna med 63% av rösterna. Valet, som godkändes av internationella observatörer, avvisades av Reagan, vars administration omedelbart satte igång med en kampanj att destabilisera Nicaragua, som hade börjat inleda socialistiska reformer. USA blockerade lån från internationella institutioner till Nicaragua, och ett totalt handelsembargo infördes i maj 1985.
Men bestraffningen mot nicaraguanerna (som hade varit fräcka nog att välja en socialistisk ledare) var inte enbart ekonomisk. Reagan skrev under National Security Decision Directive 17 (NSDD-17), som godkände att CIA rekryterade och tränade medlemmar i Contras, en nicaraguansk terroristorganisation som bekämpade sandinistregeringen. Stödet förmedlades genom den amerikanske prokonsuln i Honduras, John Negroponte, samme man som ironiskt (cyniskt?) nog skulle bli USA's första Director of National Intelligence. Personen som är ansvarig för USA's "krig mot terrorismen" är alltså själv terrorist.
1983-84 anföll USA nicaraguanskt territorium vid ett flertal tillfällen, bland annat en oljeanläggning och en flottbas, och man minerade även nicaraguanskt farvatten. Allt detta är förbjudet enligt internationell lag.
1984 drog Nicaragua USA inför Internationella Domstolen, där de 1986 fälldes på nästan samtliga åtalspunkter, bland annat "olagligt användande av våld", dvs. terrorism. USA vägrade att delta i domstolsförhandlingarna. I domslutet kan man läsa:
Domstolen beslutade att USA omedelbart skall sluta föra sitt terrorkrig mot Nicaragua, en uppmaning som USA fullkomligt ignorerade:
USA dömdes även att betala hundratals miljoner dollar i skadestånd till Nicaragua; pengar som de fortfarande inte sett röken av:
Efter domen valde USA att göra tvärtemot vad domen sade. Genom sin proxyarmé Contras trappade de, på CIA-chefen Willam Caseys order, upp våldet, bla. mot "mjuka mål", dvs. icke-militära mål som skolor, kyrkor mm. Tusentals människor dödades i terrorkampanjen.
Den amerikanska senaten surnade till på CIA som hade haft mage att genomföra hemliga terroroperationer i ett annat land utan att informera dem. Resultatet var att Boland tillägget klubbades igenom, som förbjöd regeringen att stödja Contras "for the purpose of overthrowing the Government of Nicaragua." Nu när Reagan inte längre kunde finansiera sitt terrorkrig på lagligt vis, fick ha ta till andra medel. Han sålde helt enkelt vapen till Iran (olagligt) vilket gick rakt emot Reagans tidigare offentliga löfte att aldrig förhandla med terrorister. Pengarna från försäljningen användes till att finansiera hans terrorarmé, Contras (olagligt).
Hur reagerade Nicaragua? Som en god demokratisk nation vände de sig till FN's säkerhetsråd i hopp om att en resolution som uppmanade alla länder att respektera internationell lag skulle antas. USA lade in sitt veto.
Nicaragua vände sig då till generalförsamlingen två år på raken, med samma resolutionsförslag (A/RES/31/41, 3 nov 1986). Första gången röstade tre länder - USA, Israel och El Salvador - emot. Året efter orkade endast USA och Israel rösta ned förslaget (A/ RES/42/18, 12 nov 1987) för en andra gång.
USA förde även ett krig mot det demokratiska systemet i Nicaragua, då de gjorde sitt bästa att "påverka" valet 1990. Noam Chomsky sammanfattar i sin bok, "Man kan inte mörda historien":
Utpressning, säger somliga. Visst, men det värre än så. Det strider nämligen mot amerikansk lagstiftning, mer exakt den amerikanska definitionen av internationell terrorism, (Title 18, Part I, Chapter 113B, § 2331):
Det strider även mot FN's definition av terrorism:
Schmid kom med en definition 1988, som det tycks råda akademisk konsensus krig:
Vilken definition man än väljer att använda står det fullkomligt klart att USA ägnade sig åt terrorism i Nicaragua, vilket de följaktligen dömdes för av Internationella Domstolen. USA har aldrig erkänt domen i Internationella Domstolen, och konsekvent vägrat att betala ut skadeståndet till Nicaragua, ett av sydamerikas fattigaste länder.
Andra bloggar om: terrorism, usa, nicaragua, statsterrorism, internationella domstolen, fn, ronald reagan, contras, cia, john negroponte, demokrati
USA har en lång historia av att stödja militärdiktatorer och andra trevliga människor i Latinamerika, och så också i Nicaragua. USA stödde gladligen diktatorfamiljen Somoza, som styrde Nicaragua i 43 år tills de störtades 1979 och ersattes av en koalition. 1984 hölls demokratiska val som vanns av sandinisterna med 63% av rösterna. Valet, som godkändes av internationella observatörer, avvisades av Reagan, vars administration omedelbart satte igång med en kampanj att destabilisera Nicaragua, som hade börjat inleda socialistiska reformer. USA blockerade lån från internationella institutioner till Nicaragua, och ett totalt handelsembargo infördes i maj 1985.
Men bestraffningen mot nicaraguanerna (som hade varit fräcka nog att välja en socialistisk ledare) var inte enbart ekonomisk. Reagan skrev under National Security Decision Directive 17 (NSDD-17), som godkände att CIA rekryterade och tränade medlemmar i Contras, en nicaraguansk terroristorganisation som bekämpade sandinistregeringen. Stödet förmedlades genom den amerikanske prokonsuln i Honduras, John Negroponte, samme man som ironiskt (cyniskt?) nog skulle bli USA's första Director of National Intelligence. Personen som är ansvarig för USA's "krig mot terrorismen" är alltså själv terrorist.
1983-84 anföll USA nicaraguanskt territorium vid ett flertal tillfällen, bland annat en oljeanläggning och en flottbas, och man minerade även nicaraguanskt farvatten. Allt detta är förbjudet enligt internationell lag.
1984 drog Nicaragua USA inför Internationella Domstolen, där de 1986 fälldes på nästan samtliga åtalspunkter, bland annat "olagligt användande av våld", dvs. terrorism. USA vägrade att delta i domstolsförhandlingarna. I domslutet kan man läsa:
Decides that the United States of America, by training, arming, equipping, financing and supplying the contra forces or otherwise encouraging, supporting and aiding military and paramilitary activities in and against Nicaragua, has acted, against the Republic of Nicaragua, in breach of its obligation under customary international law not to intervene in the affairs of another State
Decides that the United States of America, by certain attacks on Nicaraguan territory in 1983-1984 [...] has acted, against the Republic of Nicaragua, in breach of its obligation under customary international law not to use force against another State
Domstolen beslutade att USA omedelbart skall sluta föra sitt terrorkrig mot Nicaragua, en uppmaning som USA fullkomligt ignorerade:
Decides that the United States of America is under a duty immediately to cease and to refrain from all such acts as may constitute breaches of the foregoing legal obligations
USA dömdes även att betala hundratals miljoner dollar i skadestånd till Nicaragua; pengar som de fortfarande inte sett röken av:
Decides that the United States of America is under an obligation to make reparation to the Republic of Nicaragua for all injury caused to Nicaragua by the breaches of obligations under customary international law enumerated above [...] The Court is requested to adjudge and declare that compensation is due to Nicaragua, the quantum thereof to be fixed subsequently, and to award to Nicaragua the sum of 370.2 million US dollars as an interim award.
Efter domen valde USA att göra tvärtemot vad domen sade. Genom sin proxyarmé Contras trappade de, på CIA-chefen Willam Caseys order, upp våldet, bla. mot "mjuka mål", dvs. icke-militära mål som skolor, kyrkor mm. Tusentals människor dödades i terrorkampanjen.
Den amerikanska senaten surnade till på CIA som hade haft mage att genomföra hemliga terroroperationer i ett annat land utan att informera dem. Resultatet var att Boland tillägget klubbades igenom, som förbjöd regeringen att stödja Contras "for the purpose of overthrowing the Government of Nicaragua." Nu när Reagan inte längre kunde finansiera sitt terrorkrig på lagligt vis, fick ha ta till andra medel. Han sålde helt enkelt vapen till Iran (olagligt) vilket gick rakt emot Reagans tidigare offentliga löfte att aldrig förhandla med terrorister. Pengarna från försäljningen användes till att finansiera hans terrorarmé, Contras (olagligt).
Hur reagerade Nicaragua? Som en god demokratisk nation vände de sig till FN's säkerhetsråd i hopp om att en resolution som uppmanade alla länder att respektera internationell lag skulle antas. USA lade in sitt veto.
Nicaragua vände sig då till generalförsamlingen två år på raken, med samma resolutionsförslag (A/RES/31/41, 3 nov 1986). Första gången röstade tre länder - USA, Israel och El Salvador - emot. Året efter orkade endast USA och Israel rösta ned förslaget (A/ RES/42/18, 12 nov 1987) för en andra gång.
USA förde även ett krig mot det demokratiska systemet i Nicaragua, då de gjorde sitt bästa att "påverka" valet 1990. Noam Chomsky sammanfattar i sin bok, "Man kan inte mörda historien":
USA intervenerade kraftfullt i ett försök att störa valet. Handelsembargo och annan ekonomisk krigföring var tydliga meddelanden till de nicaraguanska väljarna: om ni vill att era barn skall äta, rösta på det sätt vi bestämmer att ni ska göra. [...] Vita huset tillkännagav att president Bush utfärdade ett löfte "att upphäva embargot och bidra till Nicaraguas återuppbyggande" om Chamorro [USA's gunstling, min anm.] vann valet. Det behövdes inget större geni för att inse att USA skulle fortsätta att plåga Nicaragua, med hela elitens stöd, tills USA's skyddslingar återfår makten.
(s. 295-296)
Utpressning, säger somliga. Visst, men det värre än så. Det strider nämligen mot amerikansk lagstiftning, mer exakt den amerikanska definitionen av internationell terrorism, (Title 18, Part I, Chapter 113B, § 2331):
(1) the term “international terrorism” means activities that—Det strider även mot den amerikanska militärens definition av terrorism, som lyder:
(A) involve violent acts or acts dangerous to human life that are a violation of the criminal laws of the United States or of any State, or that would be a criminal violation if committed within the jurisdiction of the United States or of any State;
(B) appear to be intended—
(i) to intimidate or coerce a civilian population;
(ii) to influence the policy of a government by intimidation or coercion; or
(iii) to affect the conduct of a government by mass destruction, assassination, or kidnapping; and
(C) occur primarily outside the territorial jurisdiction of the United States, or transcend national boundaries in terms of the means by which they are accomplished, the persons they appear intended to intimidate or coerce, or the locale in which their perpetrators operate or seek asylum
The calculated use of violence or threat of violence to inculcate fear; intended to coerce or to intimidate governments or societies in the pursuit of goals that are generally political, religious, or ideological.
Det strider även mot FN's definition av terrorism:
"1. Strongly condemns all acts, methods and practices of terrorism as criminal and unjustifiable, wherever and by whomsoever committed;
2. Reiterates that criminal acts intended or calculated to provoke a state of terror in the general public, a group of persons or particular persons for political purposes are in any circumstance unjustifiable, whatever the considerations of a political, philosophical, ideological, racial, ethnic, religious or other nature that may be invoked to justify them". (GA Res. 51/210 Measures to eliminate international terrorism)
Schmid kom med en definition 1988, som det tycks råda akademisk konsensus krig:
Terrorism is an anxiety-inspiring method of repeated violent action, employed by (semi-) clandestine individual, group or state actors, for idiosyncratic, criminal or political reasons, whereby - in contrast to assassination - the direct targets of violence are not the main targets. The immediate human victims of violence are generally chosen randomly (targets of opportunity) or selectively (representative or symbolic targets) from a target population, and serve as message generators. Threat- and violence-based communication processes between terrorist (organization), (imperilled) victims, and main targets are used to manipulate the main target (audience(s)), turning it into a target of terror, a target of demands, or a target of attention, depending on whether intimidation, coercion, or propaganda is primarily sought
Vilken definition man än väljer att använda står det fullkomligt klart att USA ägnade sig åt terrorism i Nicaragua, vilket de följaktligen dömdes för av Internationella Domstolen. USA har aldrig erkänt domen i Internationella Domstolen, och konsekvent vägrat att betala ut skadeståndet till Nicaragua, ett av sydamerikas fattigaste länder.
Andra bloggar om: terrorism, usa, nicaragua, statsterrorism, internationella domstolen, fn, ronald reagan, contras, cia, john negroponte, demokrati
8 Comments:
Tja olydig!
ICJ är mer politisk än juridisk.
Hört talas om kalla kriget?
Kunde inte domstolen ha beordrat dåvarande Sovjet att sluta pumpa in vapen och rådgivare i landet? :-)
"ICJ är mer politisk än juridisk."
Nej, det stämmer inte. De tar inte politisk hänsyn, vilket USA ville att de skulle göra i fallet med Nicaragua. USA blev alltså fällt av Internationella Domstolen på grund av att de inte tar politisk hänsyn.
Detta är fullkomligt uppenbart om man läser domslutet, vilket jag rekommenderar att du gör. Det är skrämmande läsning...
För att få en komplett bild av fallet, rekommenderar jag att läsa andra dokument, förutom domslutet. De hittar du på domstolens hemsida:
http://www.icj-cij.org/icjwww/icases/inus/inus_isummaries/inus_isummaries_toc.htm
USA har hållit på en massa svinigheter. Stött äckliga diktaturer, knarkhandlande gerillor, talibaner och fan och hans moster. Det gjorde man så länge de var icke-socialistiska och under kalla kriget då prio 1 var att bekämpa sovjet.
Sedan dess har man skärpt sig betydligt. Någon gloria kanske man inte förtjänar, men det är betydligt bättre.
USA stöder "äckliga diktaturer" än idag, över ett decennium efter att kalla kriget tog slut.
Något skrattretande kan man konstatera att ett flertal diktaturer deltog i den "koalition" som skulle införa demokrati i Irak...
Konsekvent?
Mycket bra inlägg! Det är bra att informera om detta eftersom det är så många som inte känner till det trots att alla borde göra det.
USA stödjer färre äckliga diktaturer idag än under kalla kriget.
Den som påstår att USA gör allt rätt gör det inte lätt för sig.
Angående demokratiseringen av Irak så finns det mer än en plump i protokollet där, Abu Ghraib t.ex. Facit för Irak får vi först om 5-10 år. Är det då en begynnande demokrati, en instabil diktatur eller ett sönderfallande land i inbördeskrig?
Oavsett vad så tycker jag att man har gjort rätt som gjorde sig av med Saddam. Det är en moraliskt försvarbar chansning. Nu är det upp till USA och resten av världen att föra projektet i hamn.
Varför stöder de diktaturer överhuvudtaget? Det är ju det som är det stora problemet. Om de nu påstår sig vilja sprida demokrati, så rimmar det väldigt illa med att stödja diktaturer.
Det känns lite ahistoriskt att påstå att de gjorde rätt som gjorde sig av med Saddam. Varför stödde de honom till att börja med? Jag vet att det har med kalla krigsproblematiken att göra, men om man påstår sig vara demokratins fanbärare, varför stöder man då en diktator som använder massförstörelsevapen?
Rumsfeld var på besök i Irak 24 mars 1984, samma dag som FN släppte en rapport som bekräftade att senaps- och nervgas hade använts mot Iran. New York Times rapporterade från Bagdad den 29 mars:
"American diplomats pronounce themselves satisfied with relations between Iraq and the United States and suggest that normal diplomatic ties have been restored in all but name."
Det är precis här det stora trovärdighetsproblemet ligger. Att göra sig av med Saddam för att han var ett jävla svin (ursäkta språket) är trots allt bara ett svepskäl, med tanke på deras tidigare stöd till honom, när han var ett precis lika stort svin.
Skicka en kommentar
<< Home